Min vagn

2012-02-05 - 15:09:45 Barn - saker


Jag är en person som gillar att prata om min vagn. Helt enkelt för jag tycker den är så bra! När  jag köpte den utgick jag mest ifrån modellen eftersom jag ville ha någon klassik och inte gillade små svänghjul som ville gå sin egen väg. Att den var bland de bästa på marknaden hade också stor påverkan.

När jag hittade den till specialerbjudande slog jag till, det var helt enkelt vagnen för mig, Kronan Duovagn. Jag valde färgen röd, tyckte den såg så glad och uppfriskande ut, dessutom inte en så vanlig färg.

Så varför gillar jag min vagn så mycket förutom modell och färg? Jo, det var faktiskt när jag väl började använda den som jag insåg hur bra den var! Jag som alltid har en massa saker med mig uppskattar den gigantiska varukorgen som rymmer det mesta. Jag åker sällan kollektivtrafik men för dem som gör det så en detalj nog mycket bra att ha, två handtag som underlättar i och ur lyften ur buss. Reglerbart handtag som man lätt anpassar till hur lång man är och vad som känns bekvämt att köra med. I liggdelen så finns en lite sak att lyfta upp så att barnet kan sitta och sittdelen kan man fälla ner helt så att den blir rak i liggläge. Den har ett inbyggt solskydd som bara är att fälla ner. Och det som jag nästan gillar mest är hjulen! Utan större ansträngning kör man igenom både sand och snö! Det har alltid underlättat för mig som gärna tar med mig vagnen in på lekplatsen och dessutom brukar ha otroligt mycket snö på vägen till parkeringen.

Många köper syskonvagn när de får barn tätt, jag köpte en ståbräda, trots att min äldsta dotter bara var 1½ år när lillasyster kom. Det fungerade bra för oss. Hon var inte så van att sitta i vagn när vi var ute, gick vi till stan så åkte vi alltid hela familjen och min man passade henne. På korta gångavstånd som till bilen, lekplatsen eller närliggande affär så fungerade det utmärkt med ståbräda. Ända nackdelen har väl varit när de båda två somnat i bilen, men jag har faktiskt lyckats lägga dem tillsammans i vagnen ;)


Kommentarer










Kom ihåg mig.



Trackback